Dubbdäck eller dubbfria vinterdäck - så väljer du
Dubbdäck ger det bästa greppet på blank is och hårt packad snö, medan dubbfria friktionsdäck är mycket bra på snö och snömodd, är tystare, sliter mindre på vägbanan och får köras i städer med lokalt dubbförbud. Valet handlar om var och hur du kör - inte om att det ena alltid är säkrare än det andra.
Den här guiden går igenom skillnaderna i grepp, buller, vägslitage och partiklar, vad ett lokalt dubbförbud innebär, och hur de två familjerna av dubbfria däck skiljer sig åt - så att du kan matcha däcket mot dina egna körvanor. För datum, böter och de lagstadgade kraven hänvisar vi till vinterdäckslagen: datum och mönsterdjup; den här artikeln handlar om själva valet. Fler systerartiklar finns i Däck & Fälgar.
Grepp: var dubbdäck vinner och var dubbfritt räcker
Den avgörande skillnaden ligger på is. Dubbdäck har överlägset grepp på blankis och hårt packad snö - metalldubbarna biter sig fast i ytan där ett gummidäck får svårt att hålla. På lös snö krymper däremot skillnaden. Bra dubbfria nordiska friktionsdäck kan komma nära dubbdäck på packad snö, och ett billigt dubbdäck kan till och med slås av ett bra friktionsdäck på snö. Det är alltså inte så enkelt som "dubb = bäst": kvaliteten på däcket spelar minst lika stor roll som om det är dubbat eller inte.
Försäkringsbolaget Folksam och statliga VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) sammanfattar bilden så: dubben gör verklig skillnad just på is, där bromssträckan kan bli betydligt kortare. Kör du ofta på isiga landsvägar, har en lång och kuperad arbetspendling eller bor där vägarna sällan plogas i tid, väger isgreppet tungt. Kör du mest på saltade och plogade stadsgator där snön snabbt blir till modd, är ett bra dubbfritt däck oftast fullt tillräckligt.
Buller, vägslitage och partiklar
Dubbfria däck är märkbart tystare och sliter mindre på vägbanan än dubbdäck. Dubben river upp asfalten betydligt mer, och det slitaget får en miljö- och hälsokonsekvens: det skapar PM10 - luftburna partiklar mindre än tio mikrometer, som är skadliga att andas in. Det är därför flera kommuner inför lokala dubbförbud på enskilda gator.
Hur stor skillnaden är framgår av Trafikverkets mätningar i Stockholm: dubbdäck gav ungefär 2-6 gånger högre partikelnivåer än friktionsdäck, och efter dubbdäcksförbudet på Hornsgatan sjönk PM10-halterna med runt 40 procent (samtidigt som olycksrisken steg marginellt). Siffrorna gäller just dessa Stockholmsmätningar och ska inte utan vidare överföras på andra gator eller år, men riktningen är tydlig: dubben förbättrar isgreppet på bekostnad av väg, buller och luft.
Det är denna avvägning städerna gör när de inför dubbförbud. För den enskilde bilisten betyder det att valet inte bara påverkar den egna säkerheten utan också luften i de gaturum där man kör - ett skäl till att tänka igenom om man verkligen behöver dubben.
Lokala dubbförbud i städer
Utöver de nationella reglerna för när dubbdäck får användas finns lokala dubbdäcksförbud på vissa gator och i vissa miljözoner, beslutade i kommunala trafikföreskrifter. Kör du på en gata med dubbförbud med dubbdäck riskerar du böter. Den exakta bötessumman och de nationella datumen redovisar vi i vinterdäckslagen: datum och mönsterdjup - kort sagt finns både en nationell regel för dubbdäck utanför säsong och separata kommunala förbud, och de är två olika saker.
Förbuden ändras per kommun och gata, så någon evig lista går inte att ge. Bor eller kör du regelbundet i en innerstad är det klokt att kontrollera den egna kommunens lokala trafikföreskrifter och Polismyndighetens information innan du bestämmer dig för dubb. Är många av dina vanligaste gator dubbförbjudna talar det starkt för ett dubbfritt däck - då slipper du både böterna och att behöva väja för förbudsskyltarna.
Två sorters dubbfria däck: nordiska och centraleuropeiska
Ett vanligt misstag är att tro att alla dubbfria vinterdäck är likadana. De delas i praktiken in i två familjer som är byggda för helt olika klimat.
| Egenskap | Nordiska friktionsdäck | Centraleuropeiska friktionsdäck |
|---|---|---|
| Gummiblandning | Mjukare | Hårdare |
| Lameller (sipes) | Fler | Färre |
| Bäst på | Snö och is, sträng kyla | Varm, våt och torr asfalt |
| Sämre på | Varmt och torrt | Snö och is |
| Passar | Hela landet, riktig vinter | Milt klimat, södra Sverige |
Nordiska friktionsdäck har en mjukare gummiblandning och fler lameller, och är byggda för sträng kyla och för snö och is. Det är standardvalet i Sverige, Finland och Norge. Centraleuropeiska friktionsdäck har en hårdare blandning och färre lameller; de fungerar bättre på varm, våt och torr asfalt och vid högre temperaturer, men sämre på snö och is. De passar mildare klimat och kan vara ett alternativ i de sydligaste delarna av landet, men rekommenderas inte för riktiga vinterförhållanden. Bakgrunden finns hos däckhandlare som Däckonline.
Köper du dubbfritt är det alltså inte nog att se att däcket är ett vinterdäck - du bör veta vilken av de två typerna det är, och välja den nordiska om du över huvud taget kör i snö och kyla.
Vem bör välja vad?
Det finns inget universellt rätt svar; valet beror på var du bor och hur du kör. Här är några realistiska förarprofiler.
Den som kör mycket på isiga landsvägar, i Norrland eller i kuperad terräng där vägarna inte alltid är plogade har mest nytta av dubbdäck. Isgreppet är då en säkerhetsfråga som väger tyngre än buller och vägslitage.
Stadspendlaren som mest kör på saltade, plogade gator - ofta i en stad med dubbförbud på flera sträckor - är oftast bäst betjänt av ett bra nordiskt friktionsdäck. Det är tystare, sliter mindre och får köras överallt, samtidigt som greppet på modd och packad snö räcker väl.
Den som kör lite, bor i södra Sverige och sällan möter mer än enstaka snödagar kan klara sig på dubbfritt, och kan i de mildaste lägena överväga ett centraleuropeiskt friktionsdäck. Är vinterväglag däremot regel snarare än undantag bör valet ändå falla på ett nordiskt däck eller dubb.
Oavsett vilket du väljer avgörs säkerheten lika mycket av att däcket har tillräckligt mönsterdjup och är i gott skick som av dubb eller inte. Ett slitet däck av rätt typ är sämre än ett helt däck av "fel" typ. Funderar du dessutom på att slippa två däckbyten om året handlar det om en annan produkt - ett helårsdäck - som är en kompromiss och en fråga för sig.
Sammanfattning
Dubbdäck och dubbfria friktionsdäck löser samma uppgift på olika sätt. Dubben ger det bästa greppet på blank is och hårt packad snö, men river upp vägen, bullrar mer och skapar mer PM10-partiklar - och får inte köras där det råder lokalt dubbförbud. Dubbfria nordiska friktionsdäck är tystare, sliter mindre och klarar snö och modd mycket bra, medan centraleuropeiska friktionsdäck bara passar milda klimat. Kör du ofta på is väger dubben tungt; kör du mest i plogad stadstrafik räcker oftast ett bra nordiskt friktionsdäck. Matcha däcket mot dina egna vägar, kontrollera lokala förbud, och se till att mönsterdjupet räcker oavsett vilket du landar i.
Vanliga frågor om dubbdäck och dubbfritt (FAQ)
Är dubbdäck alltid säkrare än dubbfria däck?
Nej. Dubbdäck är bäst på blank is och hårt packad snö, men på lös snö är skillnaden liten, och ett bra dubbfritt nordiskt friktionsdäck kan slå ett billigt dubbdäck. Däckets kvalitet och mönsterdjup betyder lika mycket som om det är dubbat.
Får jag köra med dubbdäck i staden?
Oftast ja, men en del kommuner har lokala dubbförbud på enstaka gator och i miljözoner, och bryter du mot dem riskerar du böter. Vilka gator det gäller ändras per kommun, så kolla de lokala trafikföreskrifterna där du kör innan du satsar på dubb.
Spelar det någon roll vilket dubbfritt däck jag köper?
Ja, mer än många tror. Ett bra nordiskt friktionsdäck och ett centraleuropeiskt är byggda för helt olika klimat - kör du i snö och kyla vill du ha det nordiska. Och oavsett typ avgörs greppet till stor del av att däcket har gott om mönster kvar.
