Snabbladdning i Sverige

Snabbladdning är likströmsladdning på hög effekt, gjord för korta laddstopp när du är på väg. Till skillnad från långsam AC-laddning hemma eller på jobbet, där bilen kan stå och ladda i timmar, levererar en snabbladdare många kilowatt på en gång och fyller batteriet på minuter snarare än timmar. Här räknas varje publik laddpunkt som klarar minst 150 kW som snabbladdning, och de allra snabbaste på minst 300 kW kallar vi ultrasnabba.

Hur snabbt det går beror på laddeffekten i kilowatt, på bilens egen maxeffekt och på batteriets temperatur och laddnivå. En modern elbil med CCS-kontakt kan ofta ta emot 150–350 kW och ladda från 10 till 80 procent på runt en halvtimme, medan en äldre bil laddar långsammare även vid en kraftfull laddare. All snabbladdning sker på DC, men långt ifrån all DC-laddning är snabb - effekten på laddstationerna varierar stort, från DC-laddare strax under gränsen till ultrasnabba stolpar längs de stora vägarna.

På den här sidan ser du var snabbladdningen finns och var den saknas: hur många snabbladdpunkter det finns totalt, hur effekten fördelar sig, hur stor andel snabbladdning varje län har och vilka kommuner som har flest snabbladdare. Du hittar också de kommuner som helt saknar publik snabbladdning, så kallade laddöknar, och kan jämföra hur tätt det är att snabbladda där du bor eller längs din rutt. Olika laddoperatörer driver näten och sätter priset per kilowattimme, så vad ett snabbt laddstopp kostar varierar mellan stolparna.

Underlaget bygger på öppna data från NOBIL och Energimyndigheten och uppdateras löpande. Siffrorna avser publika laddpunkter, inte realtidsstatus, och visar utbudet av snabbladdning just nu. Vill du planera laddningen inför en längre resa kan du öppna snabbladdarna direkt på den interaktiva laddkartan.

Visa snabbladdarna på kartan

Snabbladdning i siffror

10 288

snabbladdpunkter (≥150 kW, 17,1 %)

4 796

ultrasnabba (≥300 kW, 8,0 %)

269/290

kommuner med snabbladdning

1 200 kW

snabbaste publika laddare

Källa: NOBIL / Energimyndigheten (CC BY 4.0). Uppdateras dagligen, senast 14 oktober 2026.

Hur snabb är likströmsladdningen?

DC (likström) är själva laddtypen, medan snabbladdning är en effektgräns på minst 150 kW. All snabbladdning sker på DC, men långt ifrån all DC-laddning är snabb. Snabbladdningen är alltså bara den snabbaste delen av DC-laddningen: av alla 12 349 DC-laddpunkter klarar 10 288 minst 150 kW och räknas som snabbladdning, medan 2 061 är långsammare DC under gränsen. Ringen nedan visar DC-punkterna uppdelade efter effekt.

Andelen 17,1 % i sammanfattningen högst upp räknas däremot mot alla 60 250 publika laddpunkter, alltså även all långsammare AC-laddning. Det är två olika sätt att räkna: hur stor del av all laddning som är snabb, och hur stor del av DC-laddningen som är snabb.

DC 300 kW och mer 4 796 38,8 %
DC 150–299 kW 5 492 44,5 %
DC 50–149 kW 1 588 12,9 %
DC under 50 kW 473 3,8 %

Snabbladdningen över tid

Så växer den snabba laddningen. Vi sparar en mätpunkt om dagen från NOBIL - antalet snabbladdpunkter på minst 150 kW och de allra snabbaste på minst 300 kW. Kortsiktiga upp- och nedgångar kan bero på att NOBIL omklassificerar befintliga uttag (till exempel hur Tesla-kontakter räknas), inte på att laddpunkter byggts eller tagits bort.

Mätningen startade 8 juni 2026. Uppdaterad 14 oktober 2026.

Snabbladdpunkter (≥150 kW) Ultrasnabba (≥300 kW)

Snabbladdpunkter (≥150 kW)

10 288

+192 sedan mätstart (+1,9 %)

Ultrasnabba (≥300 kW)

4 796

+409 sedan mätstart (+9,3 %)

Källa: NOBIL / Energimyndigheten (CC BY 4.0). Uppdateras dagligen, senast 14 oktober 2026.

Andel snabbladdning per län

Färgen visar hur stor del av länets laddpunkter som är snabbladdning på minst 150 kW. Peka på ett län för dess siffror, eller välj i listan.

8,5 % 37,2 %

Välj län

Hela Sverige

17,1 % andel snabbladdning

Laddstationer: 8 953
Laddpunkter: 60 250
Snabbladdning (≥150 kW): 10 288
Laddpunkter per elbil: 0,14

Topplistorna rankar Sveriges 21 län, inte enskilda kommuner.

Högst andel snabbladdning

1 Västerbotten 37,2 %
2 Västernorrland 35,8 %
3 Norrbotten 33,4 %
4 Värmland 33,2 %
5 Östergötland 33,0 %

Lägst andel snabbladdning

1 Stockholm 8,5 %
2 Västra Götaland 11,8 %
3 Gotland 16,3 %
4 Blekinge 17,8 %
5 Skåne 18,1 %

Andelen visar hur stor del av länets laddpunkter som är snabbladdning, inte hur många de är. Län med stora storstadsområden har flest snabbladdare i absoluta tal men också mycket AC-laddning för parkering, vilket drar ner deras andel snabbladdning.

Flest snabbladdpunkter

Kommuner med flest publika snabbladdpunkter på minst 150 kW.

1 Göteborg 371
2 Stockholm 341
3 Malmö 211
4 Linköping 177
5 Örebro 173
6 Norrköping 166
7 Uppsala 162
8 Sundsvall 156
9 Gävle 154
10 Västerås 150
11 Halmstad 149
12 Kalmar 149
13 Jönköping 144
14 Sigtuna 141
15 Helsingborg 137

Mest snabbladdning per elbil

Räknat per registrerad elbil hamnar mindre kommuner längs de stora vägarna högst - de har många snabbladdare för genomfartstrafiken i förhållande till hur många elbilar som bor där. Kommuner med minst 200 registrerade elbilar.

#	Kommun	Snabbladdpunkter	Elbilar	Per elbil
1	Markaryd · Kronoberg	44	232	0,19
2	Munkedal · Västra Götaland	60	357	0,17
3	Mora · Dalarna	73	505	0,14
4	Arboga · Västmanland	43	313	0,14
5	Åre · Jämtland	56	412	0,14
6	Åmål · Västra Götaland	32	240	0,13
7	Burlöv · Skåne	56	469	0,12
8	Sunne · Värmland	25	216	0,12

Laddöknar: kommuner utan snabbladdning

21 av 290 kommuner saknar publik snabbladdning på minst 150 kW helt. Det finns laddning för längre parkering, men ingen snabbladdare för ett kort stopp. Läs hela granskningen i Laddöknar 2026: Sveriges sämst laddade kommuner.

Om datan

Uppgifterna kommer från NOBIL (CC BY 4.0) och avser publika laddpunkter, inte realtidsstatus. Snabbladdning räknas som likströmsladdning på minst 150 kW. Antalet elbilar per kommun kommer från Trafikanalys.

Se hela landet på Laddkartan, vilka nät som driver laddningen på Sveriges laddoperatörer, eller alla laddare på den interaktiva kartan. Tunga fordon laddar på hög effekt - se Ladda lastbil. Osäker på om din bil kan snabbladda? Se Passar min bil?.

Källa: NOBIL / Energimyndigheten (CC BY 4.0). Uppdateras dagligen, senast 14 oktober 2026.