DC-laddning

Vad betyder DC-laddning?

DC-laddning - där DC står för Direct Current (likström) - är en snabbladdningsteknik för elbilar. Till skillnad från vanlig AC-laddning, som passerar genom bilens egna ombordladdare, omvandlar en DC-laddare nätets växelström till likström externt i laddstationen och matar den direkt in i bilens batteripaket. Det eliminerar flaskhalsen som bilens inbyggda laddare utgör och möjliggör betydligt högre effekter.

Tekniken kallas i vardagligt tal snabbladdning och hittas främst vid publika laddstationer längs motorvägar och i stadsnära laddhubb.

Så fungerar DC-laddning

Laddstationen innehåller kraftfulla likriktare som omvandlar trefasig växelström från elnätet till likström. Effekten varierar från 50 kW hos äldre stationer upp till 350 kW eller mer i de senaste generationerna. Stationen kommunicerar med bilens batteristyrning via laddkontakten - i Europa dominerar CCS-standarden - och anpassar spänning och ström i realtid.

Laddkurvan följer ett avtagande mönster. I början av laddningen accepterar batteriet hög effekt, men när laddnivån stiger - särskilt ovanför 80 procent - sänks effekten för att skydda cellerna mot överhettning och degradering. Därför anges laddtiden ofta som "10 till 80 procent" snarare än till helt fullt.

Yttre faktorer påverkar hastigheten. Ett kallt batteri tar emot mindre effekt innan det värmts upp, och bilens termiska hanteringssystem avgör hur snabbt laddningen faktiskt sker i praktiken.