Bilråd.se logo
Bilnyheter

Det klassiska bilmärket Itala får nytt liv i Turin

Johan Nyström · Publicerad 18 apr 2026 kl 18.03 · 3 min
Det klassiska bilmärket Itala får nytt liv i Turin

Itala, ett av de klassiska namnen i Italiens bilhistoria, bekräftar sin återkomst efter nära ett sekel. Märket, som var verksamt mellan 1903 och 1934, återintroduceras genom ett industriprojekt med fokus på Made in Italy och genom ett nytt samarbete med Nationala bilmuseet i Turin, MAUTO.

Beskedet är betydelsefullt både för den italienska fordonssektorn och för arbetet med att bevara landets motorarv. Med presentationen i Turin gick planerna från rykten till ett officiellt besked: Itala ska återuppstå med sin historiska identitet som grund och tolkas om för vår tid genom en ny modellfamilj med italiensk tillverkning.

Beskedet kom under Gentilis boksläpp på MAUTO

Tillkännagivandet gjordes av Massimo Di Tore, Italas kommunikations och marknadsdirektör, under presentationen av Andrea Gentilis bok om raiden Peking - Paris 1907. Det var under det evenemanget som bolaget offentligt bekräftade återkomsten.

Att beskedet kom just på MAUTO gav projektet en tydlig historisk inramning. I stället för att presentera Itala som ett fristående industribesked knöts återkomsten direkt till märkets mest uppmärksammade epok och till en institution som förvaltar den italienska bilhistorien.

Peking - Paris-raiden 1907 lyfts fortfarande fram som en av de mest betydelsefulla bedrifterna i bilismens tidiga historia. I den berättelsen står prins Scipione Borghese, journalisten Luigi Barzini och mekanikern Ettore Guizzardi i centrum, tre namn som fortsatt förknippas med Itala och med bilens framväxt som symbol för tekniskt framsteg.

Made in Italy-planen ska ge Itala en ny modellfamilj

Kärnan i beskedet är ett industriprojekt som enligt bolaget ska återuppliva ett märke som länge varit en symbol för italiensk bilkultur. Fokus ligger på Made in Italy, där Itala vill föra vidare sitt historiska uttryck men i en form som är avsedd för dagens bilvärld.

I bolagets presentation beskrivs återkomsten inte som enbart ett nostalgiskt initiativ. Tanken är i stället att Italas historiska identitet ska fungera som grund för en ny modellfamilj, samtidigt som märket åter får en industriell roll.

Det är också den delen som skiljer beskedet från rena jubileumsprojekt eller varumärkeslicenser. Itala kopplar sin nystart till konkreta industriella ambitioner och till en tydlig nationell profil, där italiensk tillverkning lyfts fram som en central del av varumärkets nya riktning.

Samarbetet med Nationala bilmuseet blir en del av återkomsten

Samma kväll offentliggjordes också partnerskapet mellan Itala och Nationala bilmuseet i Turin. Samarbetet väntas fortsätta genom gemensamma initiativ även efter evenemanget i maj.

För Itala blir museisamarbetet ett sätt att förankra det nya industriprojektet i den egna historien. För museet innebär det samtidigt att en viktig del av Italiens fordonsarv inte bara bevaras i samlingarna, utan också knyts till ett varumärke som nu försöker återta en plats i samtiden.

Den kombinationen av industri och kultur är central i upplägget. Återkomsten presenteras inte isolerat från det förflutna, utan som ett projekt där historiskt arv och ny affärsinriktning ska förstärka varandra.

Itala 35/45 HP från Peking - Paris stod i centrum

Under kvällen visades också museets Itala Beijing-to-Paris 35/45 HP, den bil som starkast förknippas med märkets historiska triumf. Museets curator Davide Lorenzone gick igenom modellens tekniska lösningar på nära håll och öppnade motorhuven för att visa detaljerna för publiken.

Han beskrev också det restaureringsarbete som har krävts genom åren för att bevara bilens integritet. Det gällde även i samband med modellens senare medverkan i historiska rallyn, där fordonet fortsatt att användas utan att dess historiska värde gått förlorat.

Att just den bilen stod i fokus förstärkte budskapet bakom återkomsten. För Itala blev modellen ett konkret uttryck för märkets plats i bilhistorien, medan museet använde den för att visa hur ett tekniskt arv kan hållas levande långt efter att den ursprungliga epoken tagit slut.